Corinthians

Skrivet av 

Sport Clube Corinthians Paulista från São Paulo är förmodligen den klubb i Sydamerika som har störst möjligheter att på allvar ta upp kampen med Europas största klubbar.

Mästarklubben

corinthians klubbmärke sedan 1980Corinthians är regerande världsmästare för klubblag och regerande mästare i Copa Libertadores. Det kanske viktigast av allt är Corinthians den sydamerikanska klubb med störst omsättning under senaste säsongen. Detta trots att klubbens nya Arena Corinthians, som även är värd för invigningsmatchen i VM 2014, står klar först i december 2013.

Supportrar

Timão, det stora laget, som klubbens smeknamn bland supportrarna, är idag den näst populäraste klubben i Brasilien efter Flamengo och fyra i hela världen enligt en argentinsk marknadsföringsbyrå i antal supportrar räknat. Uppskattningsvis handlar det om 28 miljoner fans som återfinns över hela landet. Olika undersökningar ger lite olika resultat bland annat beroende på vilka åldrar man räknar, men det handlar om runt 27-33 miljoner varav ungefär hälften i delstaten São Paulo. Fler än främsta rivalerna São Paulo FC och Palmeiras tillsammans.

Klubben har flera stora och delvis rivaliserande supporterorganisationer. De största är Gaviões da Fiel och Camisa 12. Det är kort sagt en stor klubb med goda framtidsutsikter, men det hela startade för över 100 år sedan och har inte alltid varit en framgångssaga.

Tidig historia

Klubben grundades den 1 september 1910 genom ett möte med tretton ungdomar i stadsdelen Bom Retiro i São Paulo. Det var där klubben fick sitt namn med inspiration av den engelska klubben Corinthian-Casuals Football Club som åkte på en turné i Brasilien. Redan på det första mötet uttryckte klubbens första ordförande Miguel Battaglia att "det här ska vara folkets klubb och folket ska utgöra klubben". Ambitioner som helt klart rönt framgång.

Corinthians tog sin första titel i Liga Paulista fyra år senare, men ville upp och slåss med delstatens stora lag som gjorde upp om mästerskapet Campeonato Paulista. Efter ytterligare tre år var man där och sedan 1917 har Corinthians spelat på högsta nivå i delstaten. Man skaffade sig också en egen arena med namnet Ponte Grande där man 1922 och 1923 bergade sina första titlar som mästare i São Paulo. De största rivalerna på den tiden var Palestra Itália (som är Palmeiras idag) och CA Paulistano.

Efter att ha etablerat sig som ett storlag i São Paulo och varje år slogs om titeln köpte man 1926 marken för att bygga den arena som fram till dags dato är en del av Corinthians själ i Parque São Jorge. Två år senare stod arenan klar. Den används visserligen fortfarande som matcharena, men proffslaget har inte spelat där sedan 2002. I slutet av 2013 beräknas den nya Arena Corinhthians stå klar som även är kallad Itaquerão efter stadsdelen den ligger i. Arenan kommer att ha plats för 48.000 åskådare även om den inför VM kommer ha en provisorisk kapacitet på 68.000.

Även om det enbart var fotboll i början har även andra idrotter kommit in i klubben. Roddens intåg i klubben 1933 satte sina spår i klubbskölden som än idag har två korsade åror och ett ankare i bakgrunden. Basketen har rönt stora framgångar både nationellt och internationellt genom åren och även i futsal har man vunnit nationella titlar.

corinthians supportrar på pacaembuDen arena som laget spelar merparten av matcherna på är däremot den kommunala arenan Estádio Pacaembú som invigdes 1940. Här vann man tio år senare den första titeln utanför delstaten i turneringen Rio-São Paulo där Botafogo besegrades i finalen.

Under 1940-talet passerade några av dåtidens stora brasilianska stjärnor klubben som även nämns bland de största i den brasilianska fotbollshistorien. Framförallt var det anfallaren Leônidas da Silva som var den stora stjärnan i fotbollen i São Paulo, men även mittbacken Domingos da Guia kom till klubben mot slutet av karriären. Trots det hade man förtvivlat svårt att vinna titlar.

På 1950-talet byggde man ett nytt lag med unga spelare och det lossnade igen med flera titlar. Klubben sökte sig även för första gången utanför Brasiliens gränser. Man åkte även på turnéer till Europa och besökte bland annat Sverige, Finland och Danmark. På 64 internationella matcher förlorade laget bara sju. En annan legendar i klubben var målvakten Gilmar som stod i Corinthians mål under hela 50-talet och även vann VM i Sverige 1958 med det brasilianska landslaget.

Rivellinos tid

rivellino corinthians strsteCorinthians 60-tal präglas av klubbens kanske störste idol genom tiderna, Roberto Rivellino med sin karaktäristiska mustasch, men att man trots det inte vann Campeonato Paulista en enda gång. Rivellino var en självklar del av det brasilianska landslag som vann VM-guldet 1970. Efter finalen ska Rivellino ha sagt att han hade velat byta VM-guldet mot bara en enda titel i Campeonato Paulista. Det var kort sagt en tuff period i Corinthians historia. Rivellino gjorde totalt 144 mål på 474 matcher för Corinthians mellan 1965-1974. Men Rivellino fick nöja sig med en ynka titel i turneringen Rio-São Paulo under sin tid i klubben.

Däremot skulle Rivellino stöta på Corinthians i en av klubben mest legendariska matcher. Han spelade då i Fluminense som tog emot São Paulolaget i semifinalen i de brasilianska mästerskapen 1976, känd som "Corinthians invasion av Maracanã". Av 158.000 åskådare på arenan beräknas 70.000 ha kommit från São Paulo för att stötta sitt lag. Det rapporterades om totalt kaos på vägarna mellan storstäderna. Corinthians anhängare var tidigare till arenan och kunde därför ockupera en större del av den än hemmalaget. Dessutom ville de övriga stora riolagen vara med på festen och Vasco stöttade Fluminense, medan Flamengo tog Corinthians parti mot största rivalen Fluminense. Två timmar innan avspark var det fullsatt I hällregn slutade matchen 1-1 och Cortinhians vann på straffar. I finalen blev dock Inter för svåra och Corinthians summerade året utan titlar.

Corinthians demokrati

Under 1980-talet var en annorlunda era i klubben kallad "Corinthians Demokrati". Rörelsen bakom startades av starkt politiskt engagerade fotbollsspelare som Sócrates, Wladimir, Casagrande och Zenon. En sociolog tillsattes som president och alla viktiga beslut i klubben skulle fattas genom omröstning. Förutom klubbens ledning hade även personalen och spelarna en röst, där alla röster hade samma betydelse. Dessutom spelade man med politiska budskap tryckta på tröjorna under en period med militärdiktatur. Såväl de ekonomiska som de sportsliga resultaten var bra under perioden. Men i mitten av 80-talet bildades organisationen "De 13 klubbarna" som fick en betydelsefull roll i brasiliansk fotboll, där en starkare president var nödvändig. Dessutom gjorde en större del av privat sponsring att projektet inte kunde leva vidare.

Det dröjde fram till 1990 innan Corinthians vann sin första brasilianska mästerskapstitel. Campeonato Brasileiro avslutades då i slutspelsform och i slutrundan mötte man lokalkonkurrenten São Paulo i två matcher på deras arena Morumbi, då publikkapaciteten är större än Pacaembú. Efter varsin 1-0 seger vann Cortinhians titeln i förlängningen.

Tiden under Dualib

När Alberto Dualib valdes till president 1993 inleddes en ny era i klubben. Dualib drog in kapitalstarka bolag som finansiärer. Det var naturligtvis inte okontroversielt i "folkets klubb", men innebar också att Corinthians lockade tunga spelarnamn och vann titlar på ett sätt man inte gjort tidigare. Brasilianska mästerskapet tog man hem tre gånger mellan 1998-2005 och delstatsmästerskapet vartannat år mellan 1997-2003. Dessutom vann man den första upplagan av Fifaturneringen VM för klubblag 2000, som spelades i ett annat format än i idag och på brasiliansk mark. Även om det var en internationell titel deltog inte Corinthians som Sydamerikanska mästare (vilket normalt sätt krävs för kvalificering) vilket gör att titeln inte har samma tyngd och respekt bland kollegorna. De tre stora rivalerna i São Paulo fortsatte att håna Cortinthians som laget utan pass, då man inte vunnit någon titel internationellt. Detta skulle inte komma att förändras förrän dryga decenniet senare.

Bolaget som stod bakom Corinthians satsning de sista åren var ett brittiskt-ryskt bolag som investerade i sporträttigheter. Media Sports Investment (MSI) ansågs suspekt av många och leddes i Brasilien av iraniern Kia Joorabchian, men det ryktades om att alla pengar inte hade renaste ursprung och att Joorabchian bar var den ryska magnaten Boris Berezovskys frontfigur. I vilket fall kom stora spelare som Roger, Gustavo Nery och Javier Mascherano till klubben. Störst av alla var Carlitos Tevez som gjorde en fantastisk säsong när Corinthians vann ligan 2005, den enda titeln under MSI-tiden.

När Joorabchian ställde högre krav på större inflytande i Cortinthians från MSI sprack samarbetet och i juli 2007 stoppades utbetalningar från Berezovsky av myndigheterna som misstänkte penningtvätt. MSI gav sig av med "sina" spelare, Cortinhians stod kvar med stora skulder och Dualib avgick. Även sportsligt var det nattsvart och klubben åkte ur ligan ner i serie B.

Omstarten

corinthians träningsanläggningI den lägre serien började man bygga ett nytt lag och sanerade sina finanser. Corinthians vann serie B på en gång och kom tvåa i brasilianska cupen. Ny tränare var Mano Menezes. Väl tillbaka i högsta serien värvads Ronaldo som återvänt från Europa. Med Ronaldo i laget vann man först São Paulomästerskapet och kvalificerade sig för Copa Libertadores genom seger i cupen.

Inför säsongen 2010 förlorade man tränaren Menezes som tog sig an det brasilianska landslaget. In kom istället Tite som har inledde en ny framgångsperiod för klubben och nämndes som en av huvudkandidaterna att ta över landslaget när Menezes fick sparken. Visserligen slutade man trea i ligan, men det blev klart att man skulle få sin nya Arena Corinthians i stadsdelen Itaquera. Dessutom byggde man den nya moderna träningsanläggningen CT Joaquim Grava som blev proffslagets nya hem.

Största segern

corinthians världsmstare 2012Under 2011 vann man femte mästerskapsguldet och 2012 skulle äntligen den internationella förbannelsen brytas. Cortinthians rusade igenom Copa Liberadores och gick obesegrade genom turneringen. I finalen ställdes man mot argentinska Boca Juniors. Emerson Sheik blev stor hjälte med sina två mål i den avgörande hemmamatchen på Pacaembú. Det innebar också kvalificering till den i Brasilien så prestigefyllda turneringen VM för klubblag. Vid lagets avfärd till Tokyo fylldes flygplatsen i São Paulo med supportrar som vinkade av laget. Över 20.000 tog sig också till Japan för att se Corinthians ta sin tyngsta titel i historien. Både i semifinalen mot afrikanska mästarna Al-Ahly och i finalen mot europamästarna Chelsea vann Corinthians me 1-0 efterd två mål av peruanen Paolo Guerrero.

 

 

 

 

 

 

 

 

Mer i denna kategori: « Flamengo