Brasilianska medelklassen

Skrivet av 

Brasilianska klasserI Brasilien pratar man ofta om de sociala klasserna. Förutom att prata om över-, medel- och underklass ger man klassen en bokstavsbeteckning mellan A-E, där A är rikast och E fattigast. Framför allt pratas det om den växande medelklassen, som nu är en majoritet av den brasilianska befolkningen. Det är när den gruppen får svängrum i sin ekonomi som konsumtionen tar fart och det öppnar för affärsmöjligheter på bred front.

Klassindelning enligt CB
      Socialklass Medelinkomst per månad
         A    9722 BRL
         B¹    5572 BRL
         B²    3133 BRL
         C¹    1710 BRL
         C²    1128 BRL
         D    797 BRL
         E    486 BRL

Först kanske det kan vara bra att reda ut hur klasserna är fördelade, vilket inte är helt enkelt. Om man ska dra enkla paralleller för att få en uppfattning om uppdelningen kan man säga att klass A är rika, klass B är som god svensk medelklass med utrymme för konsumtion, fritid, bra boende mm. Klass C är en väldigt stor grupp, men sträcker sig från svensk medelklass som kanske inte kan köpa den dyraste bilen och får spara till sin semester, till gruppen som har eget boende och mat på bordet varje dag och kan börja se möjligheterna att köpa kapitalvaror som ny tv och en smartphone. Klass D sliter för att klara uppehället och det är kanske bara en person i hushållet som arbetar. Klass E är riktigt fattiga, även med brasilianska mått mätt. Den riktigt intressanta gruppen är de som klättrar från klass D eller E till klass C och får utrymme att titta utanför sin ekonomiska bubbla. Det handlar om 32 miljoner personer under det senaste decenniet, vilket är en befolkning större än EU:s sjunde största land eller som två Holland.

Om man ska specificera det hela så finns det två olika sätt att presentera klassuppdelningen. Oavsett vilket man väljer av de två består medelklassen av över halva befolkningen, vilket betyder ungefär 100 miljoner personer. Det något mer sofistikerade Critério Brasil (CB, brasilianska kriteriet) används av marknadsundersökare, annonsörer och reklambyråer. Det är den skalan som företagare använder sig av när de tittar på marknaden och målgrupper. Dessutom räknar CB in exempelvis hemhjälp och utbildningsnivå, men i tabellen till höger är det omräknat till famlijeinkomst. Den andra skalan, FGV som vi inte  använder oss av här, fokuserar på famlijeinkomsten.

Det är naturligtvis inte bara medelklassen och klass C som driver den ekonomiska utvecklingen, men eftersom det är den största gruppen är det den som hamnar i fokus. Även klasserna D och E har fått större möjlighet till konsumtion under det senaste årtiondet. Ökade möjligheter till kredit är en ännu mer avgörande faktor för den ökade köpkraften i klasserna C/D/E än ren inkomstökning. Det gör även att konsumtionen kan fortsätta att öka om utvecklingen av BNP bromsar in. I Brasilien är det väldigt vanligt att dela upp betalningen över flera månader även för varor som man normalt betalar kontant i Sverige, som exempelvis kläder. Kunskapen om vad krediten verkligen innebär är ofta dålig och man vet inte hur mycket ränta man faktiskt betalar.

Det är också viktigt att poängtera att en resa mellan klasserna inte bara handlar om inkomst (eller kredit) utan om att höja sin livsskvalitet. Det innebär möjligheter att höja sin utbildningsnivå, delta i kulturlivet, en aktivare fritid och att ta hand om sin hälsa. Även om klass D och E har fått bättre möjligheter till inköp tar man i liten utsträckning del av detta. Livet handlar fortfarande i mångt och mycket att överleva från dag till dag. Klass C däremot kan börja fokusera på sådant som bara var klasserna A och B förunnat tidigare. Familjen och barnen är fortfarande viktiga, men det finns även utrymme för egna njutningar. Den brasilianska marknaden för skönhetsprodukter är näst störst i världen. Det har blivit allt viktigare att vara uppkopplad och den brasilianska populationen på facebook är näst störst i världen efter antalet amerikaner. Det ska vara modernt och estetiskt tilltalande. Det är inte bara priset som är vktigt utan man ser även till relationen mellan kostnad och nytta. Lågpris avskräcker, men det är att underskatta klass C om man tror att strävan är att leva som klass A. Man vill stanna i sin stadsdel och behålla sitt sociala nätverk. Det ska inte heller vara ett överflöd som kan uppfattas som att glädjen i det lilla försvinner.

De brasilianska klasskillnaderna har inte varit så låga sedan 1960-talet, men det är från en väldigt ojämlik nivå så Brasiliens nationalinkomst har fortfarande en av de skevaste fördelningarna i världen. Den så kallade ginikoefficienten där 1 är lika med total ojämlikhet och 0 är lika med total jämlikhet ligger i Brasilien på drygt 0,5 (Sveriges ligger runt 0,3). En tiondel av befolkningen delar på hälften av inkomsterna medan den fattigaste tiondelen inte ens har en ynka procent.

Brasiliens ledande samhällsmagasin Veja (störst i världen utanför USA enligt sin egen hemsida) publicerade i decembernumret 2011 resultaten från en omfattande undersökning inom det tidningen kallar "Den nya brasilianska medelsklassen" via intervjuer över internet av 5959 personer som utfördes under oktober 2010. De ville veta vad som är viktigt, vilka vanor man har och hur man ser på framtiden. Veja fördelade svaren mellan klasserna A-C och här följer några intressanta resultat:

56% inom klass C är singlar eller har separerat. För klass B är det 42% respektive 40% för klass A.

På frågan vilken klass de tror att de tillhör (valen var överklass eller övre medelklass/medelklass/undre medelklass/underklass) svarar 48% inom klass C att de tillhör undre medelklass, ett val som även 37% i klass B och 9% i klass A gör. Bara 33% inom klass A anser sig tillhöra övre medelklass eller överklass. Uppfattningen var man ligger i den brasilianska sociala skalan är ganska dålig.

En tredjedel i klass C räknar med att läsa en språkkurs inom det närmsta året, men bara 13% har gjort det. Även inom klass B saknar 80% språkkurs och 69% inom klass A. Men den stora merparten i A och B saknar också språkkurser (69% respektive 80%).

I klass har 14% en komplett examen från högre utbildning medan 13% inte har gått ut gymnasiet. Inom klass A och B har så gott som alla gymnasiekompetens och runt var tredje en högre examen. Barnen läser främst i kommunala skolor inom klass C och privata skolor inom klass A och B.

Högst två tredjedelar inom klass C reser högst en gång om året och då främst med buss, en fjärdedel reser aldrig. Utomlands reser bara var tjugonde varje år medan var tredje inom klass A gör det och var sjätte inom klass B.

Inom klass C sparar hälften varje månad, 59% inom klass B och 78% inom klass A.

Så gott som alla brassar i klasserna A-C har kylskåp och 90% har mobiltelefon.

Frågorna om internet- och datortillgång kanske kan ge lite skeva svar då intervjuerna utfördes via nätet (man redovisar inte tillvägagångssättet i detalj) 84% inom klass C och över 90% i de andra klasserna har dator hemma. En av tio i klass C använder LAN-house.

Källsorterar gör 43% inom klass C, 53% inom B och 59% inom A.

Runt 40% av samtliga kan tänka sig att betala mer för en produkt med mindre miljöpåverkan.

Inom klass C är 39% för att kvotera in mörkhyade på universiteten, 26% inom B och 15% inom A.

Fyra av tio inom klass A vill legalisera abort, men bara en av tre inom B och knappt en av fyra inom klass C.

En av tre vill gå ned i vikt, oberoende av klass, medan hälften inom klass C är nöjda med sin livskvalitet. Motsvarande siffror för A är 68% och för B 59%.